Det har gått sex år sedan folkbokförda i Sverige, efter dom i regeringsrätten, fick rätt till fritt vårdval inom EU. Vi har i dag som patienter rätt till samma vård i annat EU-land som den vi erbjuds i vårt landsting.

Redan i morgon, utan krav på vårdgarantidagar eller förhandsbesked, kan vi söka vård hos den instans inom unionen som har den kortaste operationskön eller bedriver den mest avancerade specialistvården. Det gäller offentlig sjukvård och privata vårdgivare och vi får kostnader, exklusive resa och svenska patientavgifter, ersatta av Försäkringskassan.

Det här känner de flesta inte till. Hur är det möjligt myndigheter och landsting?

År 2006 presenterade Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) nya riktlinjer för behandling av hjärtstopp. Det var mycket som ändrades från det tidigare handlingssättet; antalet kompressioner, antalet defibrilleringar, mängden luft vid inblåsningar och läkemedelsadministreringen.

Ett hjärtstopp beror oftast på att hjärtat drabbas av en kaotisk elektrisk aktivitet och slutar pumpa runt blodet. Efter några få minuter blir skadorna av syrebristen till hjärnan så omfattande att det blir omöjligt att överleva på lång sikt. Varje år drabbas cirka 5 000 patienter av plötsligt hjärtstopp på sjukhusen och cirka 10 000 ute i samhället. Chansen att överleva minskar med 10 % för varje minut som hjärtat inte pumpar.

Tiden är avgörande!

Under HLR-utbildningarna på Centralsjukhuset i Kristianstad fick instruktörerna Ewa Wigenstorp och Marie-Louise Antonsson indikationer på att den nya handlingsplanen var svåröverskådlig och framför allt svår att följa då tiden är knapp och allt måste ske snabbt. För att kunna ge högkvalificerad vård vid hjärtstopp på sjukhus utvecklade de ett hjälpmedel i form av ett flödesschema, ett arbetsblad för avancerad HLR som ska finnas på alla akutvagnar. Vidare skapade de en HLR-sticka, en algoritm uppbyggd efter samma principer som arbetsbladet men som man bär med sig i rockfickan.

Innovator Skåne AB, som är av Region Skåne ett helägt bolag, stödjer utvecklingen av innovationsprojekt initierade av landstingets medarbetare. De insåg värdet i projektet och tog kontakt med Belfrage Förlag för att utveckla produkten vidare.

Vår vision är att utforma ett koncept - AHLR-hjälpen - innehållande AHLR-stickor, arbetsblad, informationsblad, instruktionsfilm och hemsida, för att hjälpa personalen att rädda liv genom att förkorta tiden mellan hjärtstopp och efterföljande syrebrist i hjärnan.

AHLR-hjälpen kommer att finnas på sjukhusen i mars 2010.

Han var så fin när han föddes, lite för tidigt och väl dramatiskt, men så självklart vacker. Hans hy var aningen gul av vad man trodde var en mild form av gulsot. ”Normal nyföddhetsgulsot”, som barnmorskan sa. Det är vanligt hos för tidigt födda som ännu inte har en tillräckligt utvecklad lever för att ta hand om det gula bilirubinet som bildas när röda blodkroppar dör.

Efter ett dygn på BB hade den gula färgen spridit sig till ögonvitor och munhåla. Hela lilla han var gul. Kraftigt gul.

För att hindra bilirubinet att skada hjärnan, fick han ligga under en sollampa. Med minimalt små, svarta solglasögon.

Doktorn på neonatalavdelningen förklarade att han drabbats av Rh-immunisering, en i dag relativt sällsynt orsak till gulsot. En immunisering som berodde på att jag är Rh-negativ (RhD-) och han Rh-positiv (RhD+).

Via moderkakan hade han fått i sig mina antikroppar som angrep hans röda blodkroppar.

Han var så skör just då - och vi när vi väntade på besked hur hög bilirubinhalt han hade och hur hög risken var för hjärnskada.

Lilla han, bara några dagar gammal, hade så förhöjda värden att han behövde nytt blod. Ingen vågade spekulera i eventuella hjärn- och hörselskador. Det visade sig, med tiden, att det gått bra med det.

Det är vi, som är mellan 18 och 60 år som gör det möjligt. För honom och för cirka hundratusen andra som är i behov av blod varje år.

Vi har inga alternativ.

För blod tillverkas inte på konstgjord väg.

Geblod.nu

Hos oss i jultid går det ofta vilt till. Mina söner vill ha en röd jul, min bror en vit och jag en rosa. Min dotter struntar i vilket så länge det ligger en docka under granen.

Om våra olika preferenser beror på en social konstruktion, en genetisk skillnad eller en komplicerad kombination är mindre viktigt. Så länge vi har lika rättigheter och skyldigheter. Och så länge vi värderar olika egenskaper lika.

Det är det inte alla som gör. Nu senast - Storbritanniens justitieminister som stöder en organisation som bojkottar rosa leksaker. Man kan anta att skälet är att motverka flickors fostran in i traditionella könsroller. Resultatet av ett sådant resonemang blir ett underkännande av ett flickigt beteende i stället för att stärka flickors sätt att vara. Oavsett.

Därför blir jag inte alls förvånad när jag läser att flickors självkänsla är lägre än någonsin. Konstigt, vuxenvärlden och genusförespråkare! 

I dag drabbar ojämställdheten både kvinnor och män på olika sätt vid olika tillfällen. Men utgångspunkten för ett jämställt samhälle måste i alla lägen vara att stärka individens upplevelse av identitet och egenvärde.

God jul och gott nytt år!