|
Problemet med samhällets strävan att likställa oss medborgare, så till den milda grad, är att det blir en indirekt kritik mot alla som går utanför ramarna. För att överleva den kritiken blir vi offer, eftersom samhället då ger oss upprättelse, skyddar oss. De måste samhället, för att kamouflera sitt misstag. Om vi flyttar fokus och pratar rättvisa istället för jämställdhet och likställdhet, om vi stärker individens unika egenskaper istället för att kritisera det som inte faller oss i smaken. Då - men först då - får vi styrkan att stå för våra handlingar. Vi har inget behov av immunitet mot kritik. Och vi blir inga offer.
|
