|
Hörselskadades Riksförbund har gått ut med en larmrapport. Det är så mycket oväsen i samhället att hälften har svårt att höra vad den andra hälften säger. Och värst är det i skola och barnomsorg. I P1 vittnar en lärare om att det är en outhärdlig miljö att vistas i och de hörselskadade vill nu lagstifta bort eländet.
Hur ska man få bukt med problemet? Utan att i detalj ha fått klart för mig deras förslag har jag svårt att tänka mig att det är samma lösning som jag skulle ha föreslagit. Mitt förslag lyder nämligen:
1) Återge maktbefogenheter till lärare så att de kan hantera de som stör.
2) Höj lärarnas löner för att visa att de är viktiga och skapa på det sättet incitament för duktiga personer att vilja bli lärare.
3) Avdemokratisera skolan men se till att barnens betyg är rimliga utifrån nationella prov.
4) Inför obligatoriska oförberedda prov i alla ämnen.
5) Återinför betyg från lågstadiet.
6) Återinför betyg i ordning.
7) Låt de barn som stör i skolan tillbringa sina lektioner i specialklass.
8) Fokusera på att alla elever ska få den utmaning de behöver (oavsett om de är duktiga – många av de som stör mest gör det för att de helt enkelt inte behöver fokusera eftersom skolan är för lätt).
9) Inför en sjugradig betygskala så att det finns utmaningar för dem som är duktiga.
10) Ge extra stöd åt dem som behöver det, men gör det i små grupper utanför klassrummen.
Det skulle lösa hörselproblemen i skolan. Och som bonus skulle eleverna åter få en internationellt sett bra skolgång. Om vi dessutom inom ramen för skolgången kunde ge folk en andra chans och inte hade slutbetyg under hela gymnasietiden med effekten att grundbetyget i t ex matematik är viktigare för kommande universitetsstudier än slutbetyget i fortsättningskurserna, så skulle systemet återigen bli logiskt begripligt för eleverna.
Då kanske de till och med skulle tycka att skolan var rolig och att det är en förmån för dem att få delta. En motiverad elev stör mindre. Så kan man få pedagogik och medicin att samvariera. Annars kan man ju införa obligatoriska hörselskydd till lärare istället. Det är nog tyvärr den lösningen vi kommer att få se.
|
Jag blir galen av att små skitungar kaxar mot fröken och tror att dom kan bestömma, fasar för att mina barn skall bli likadana, gäller att välja en vad många skulle kalla "konservativ och bakåtsträvande skola", borde finnas ngnstan!
a)se till att eleverna går ut varje rast
b)öka den fysiska aktiviteten
c)kolla in vad antroposoferna gör: mycket rörelse, musik,inblandat i de akademiska ämnena tar hand om alla myror i rumpan
d)skaffa en större marknadsbugdet än MP3- producenterna och informera om framtida skador av hörsnäcko-användande. Nej, förresten det skulle nog inte gå, eftersom ungdomar inte tror de kan skadas och deras föräldrar i lång utsträckning inte har auktoritet längre.
Mitt syfte med detta inlägg kan vara att vända på diskussionen om sambandet mellan hörselskydd och tillfälliga - och permanenta hörselskador. En utgångspunkt kan vara att
när jag hörde Hörselskadades Riksförbund ordförande ställde i ett radio program för mig en intressant fråga: Varför ska man använda Hörselskydd i samband med t.ex. musik konserter när man kan sänka musiken? Men, artisterna argumenterar att de måste ha hög ljud nivå på musiken för att nå ut med musiken till publiken.
En mera personlig utgångspunkt kan vara att debattera utifrån Folkhälsopolitikens elva målområden. Till exempel delmål ett handlar om delaktighet och inflytande i samhället. Är man permanent hörselskadad då kan det ses som att personen har en nedsatt möjlighet att höra vad andra säger därmed kan det vara svårt ett höra vad sin lärare, arbetsgivare, kollegor eller kompisar säger därmed kan det vara så att man känner sig inte delaktig dessutom kan man även uppleva att få inflytande för att de som har en nedsatt hörsel kan se som att de ingår i en samhällsgrupp som kan ses som svag därmed få svårt att få sina rättigheter uppmärksammade.
Dessutom det kan försvåra möjligheten till vidare yrkesutbildning som kan leda till arbete för att vi lever i ett samhälle där det tas förgivet i stort sett att befolkningen har inte hörselskador. Har man sedan tidig ålder fått svårt att hänga med i skolan då kan det även ha varit svårt att ta in mentalt relevanta och grundläggande kunskaper som kan behövas under hela ens livstid.
Alltså, det borde finnas en samhällsekonomisk vinst att minimera hörselskador så att befolkningen kan vara delaktiga bland annat via utbildning och arbete samt få möjligheter att få sina rättigheter uppmärksammade i detta land som anses vara demokratisk stat.
En annan aspekt kan vara att kan man höja nivån rösten då kan man sänka nivån och då minimera risken för hörselskador bland barn, ungdomar samt för personalen inom barnomsorg och skola eller?
Vänliga hälsningar
Johanna Svensson
Det ligger nåt i det. Absolut. När min son gick i grundskolan så undrade han vad han gjorde där egentligen. Han var och är vetgirig och det har lett till god allmänbildning. Han kunde redan det som läraren försökte lära ut, ansåg han.
Nu tillhörde han inte dem som störde. Däremot ville han ha hörlurar(störfria) med musik när han arbetade. Ungefär samma sak som att gå till ett enskilt rum för att få studera i lugn och ro. Vilket en del föräldrar störde sig på, hördes på föräldramöten. "Är man i skolan så ska man koncentrera sig på det man ska göra, inte lyssna på hårdrock". Inga barn skulle tillåtas att avskärma sig för att få studiero. Det ansågs respektlöst mot läraren? Eller nåt.
Det kan vara för lätt ibland ja. I högstadiet så höll läraren föreläsningar på G-nivå. Ungarna fick själva göra fördjupning för att höja sina betyg. Vilket ledde till att många fastnade på G. Sen ändrade läraren strategi och lade sig på MVG-nivå i genomgångarna. Då hände nåt. Ämnet blev plötsligt intressant! Ja och resultatet av det blev högre betyg för många av eleverna...