Medicinskordbok - sök medicinska termer och terminologi

Uppdaterat


torsdag, 16 februari 2012
torsdag, 16 februari 2012
måndag, 06 februari 2012
måndag, 06 februari 2012
lördag, 31 december 2011

Sök i din iPhone

app
Ladda ner vår applikation till iPhone och iPod touch. Här hittar du också information om olika läkemedel, substanser och vaccin.
Till iTunes »
Följ hela vår Twitter:
twitter.com/medicinskordbok

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | W | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

David Eberhard

David Eberhard

Författare, debattör och överläkare i psykiatri.

Högpresterare - ett utdöende släkte

Av David Eberhard   
2010-03-31 06:00

Häromdagen träffade jag Gustav, en ung intelligent svensk. Han läser en mastersutbildning på KTH. Vi satt i hans mammas kök och firade hans systerdotters ettårsdag. Killen visade sig vara helt unik. Ett utdöende släkte. Han är nämligen den ende svensken som är kvar på mastersutbildningen. Förra terminen slutade den siste av hans svenska kursare. Av trettio studenter är tjugo från Kina och de övriga från olika delar av världen (men inte från Sverige).

Regeringen ska nu börja ta betalt för att utbilda folk från andra länder. Det är något som upprört en del meningsmotståndare. För hittills har svenska skattekronor alltså gått till att betala för andra länders medborgare att gå på denna utbildning. Och det är väl i och för sig inte konstigt med tanke på att det uppenbarligen inte längre finns några svenska studenter som klarar av dessa krävande studier. Förvisso finns det säkert en del duktiga svenskar som i sin tur sökt sig utomlands för att studera, men ändå.

Är det inte lite konstigt att Gustav är den ende svensken??? Vad säger det om drivkraften och intresset för högre studier (utanför medievärlden) hos svenska ungdomar? Och vad säger det om förmågan? När man har en skola som går ut på att alla ska bli godkända måste man sänka kraven för att bli godkänd. Och det fungerar hyggligt så länge man inte verkligen behöver lära sig någonting. Men innehållet i en mastersutbildning på KTH kan man inte devalvera.

Alltså är det inga svenskar som begriper ett jota. De byter utbildning eller satsar på att bli kockar istället. För de är inte vana att man måste kämpa för att uppnå någonting. I skolan har de nämligen lärt sig att det är orättvist att den som kan något ska få högre betyg än de andra. Hela samhället är uppbyggt på att alla är likadana. Och det funkar ännu så länge trots allt ganska bra. Men det skapar inte några studiemotiverade KTH-studenter. De som en gång i tiden var grunden för den svenska välfärden.

Man kan undra hur länge Sverige kommer att vara ett I-land.

 

 
Kommentarer (15)
15 2010-04-28 07:52
mamma
Kanske inte hör hit men jag börjar undra....
Såg på Tv att det fanns en ide om att gå igenom skolorna nattetid med polisens knarkhundar för att se om eleverna förvarade knark i sina skåp.
Fem elever intervjuades de tyckte att det var ok. Men en högt uppsatt person inom skolan sa att man måste ta hänsyn till elevernas integritet. Varför denna skendemokrati, på en arbetsplats kan sådant utföras omedelbart om misstanke finns om knark. Ungdomarna äger ej sina skåp. Varför vill skolan få eleverna att tro att de har mer makt än de har. Välkommen till arbetslivet.
14 2010-04-10 21:09
Mats Carlsson
Det kanske inte har direkt med grundtesen i krönikan att göra, men att vi har idag har många utländska studenter beror delvis på att vi fram tills nu har haft avgiftsfria studier för studenter utanför EU/EES.

I början av detta år hotade studentkåren i din hemstad att såga ner magnoliorna i vid universitetsplatsen i protest mot denna avgifts införande....

http://sydsvenskan.se/lund/article622597/Studenter-hotar-saga-ner-magnoliorna.html
13 2010-04-07 13:43
David Eberhard
Alla svenska studenter är inte lata. det var inte min avsikt att förmedla det
12 2010-04-07 13:25
Sara
Du säger att din text handlade om skolsystemet och inte om enskilda studenter men i din text ifrågasätter du samtidigt drivkraften och förmågan hos svenska ungdomar. Är inte detta motsägelsefullt? När det gäller dina åsikter om svenska skolsystemets förmedling om att alla ska vara lika, ingen ska sticka ut och ingen ska vara bättre än någon annan håller jag däremot med dig till fullo. Självklart borde vi svenskar bli bättre att sträcka på oss, våga vara duktiga och vi borde bli belönade med bra betyg vid goda prestationer. Detta är sannerligen ett problem i det svenska skolsystemet. När jag själv valde att läsa dubbelt mötte jag inget annat än motsättningar från universitets håll. Jag fick veta att det skulle vara omöjligt att genomföra, jag skulle aldrig klara av det, jag skulle bli utarbetad och jag skulle absolut inte tro att jag var bättre än någon annan. Det finns enligt mig många fel och brister i det svenska skolsystemet men det är inte så att alla svenska ungdomar är lata, men kanske är vi trots allt överens om detta?
11 2010-04-07 12:42
David Eberhard
Dessutom la jag i min text in den brasklapp som du själv tog upp, nämligen att det ju mycket väl kan finnas svenska studenter som går en mastersutbildning utomlands. Och jag är helt medveten om att människor är olika, så också unga människor. Självklart finns det mycket ambitiösa och duktiga studenter idag liksom tidigare. Men det var inte min poäng. Texten handlade om skolsystemet, inte om enskilda studenter.
10 2010-04-07 12:38
David Eberhard
Nu var det inte en vetenskaplig studie jag skrev utan en k r ö n i k a. Självklart har jag inga vetenskapliga belägg för mitt påstående. det är liksom inte idén med en k r ö n i k a...
9 2010-04-07 09:26
Sara
Att dra slutsatsen att svenska ungdomar ”inte begriper ett jota” baserat på fördelningen mellan svenska och utländska studenter på just Gustavs masterutbildning känns något vagt. Hur kan du dra generella slutsatser av hela Sveriges unga befolkning genom din såkallade undersökning?! Har du själv inte studerat grunderna för forskningsmetodik? Det finns inget belägg att göra dessa slutsatser med tanke på bristande kvantitet! Det skulle också vara intressant att veta hur fördelningsstatistiken ser ut på en masterutbildning i något annat land, exempelvis Australien som är en populär studiedestination för svenska ungdomar. Kan det vara så att majoriteten av dessa studenter kommer från något annat land än Australien? Kan det alltså snarare vara så att majoriteten av studenter väljer att läsa sin masterutbildning i något annat land än sitt hemland?
Jag är själv student och är snart färdigutbildad civilekonom. Under hela min studietid har jag valt att läsa i dubbel hastighet och jag har dessutom tre vänner som valt att göra precis samma sak. Vad säger det om drivkraften och intresset för högre studier (utanför medievärlden) hos svenska ungdomar? Jag har heller aldrig kuggat en enda tenta. Vad säger det om förmågan? Innehållet i en civilekonomsutbildning vid Lunds universitet kan man inte devalvera. Utifrån min undersökning, som är lika omfattande som din, kan jag alltså dra slutsatsen att svenska ungdomar är drivkraftiga, intresserade av högre studier och jävligt ambitiösa!
8 2010-04-07 08:21
Marina
När jag läser dina rader, speciellt de sista, klingar de så rätt att det gör lite ont i hjärtat. Jag diskuterar ofta och gärna kopplingen mellan hårt arbete och att nå sina mål med bekanta och familj, och vi enas alltid om att den nya generationen har förlorat denna koppling och kan bara gapa efter saker som de tror sig ha rätt till och inte förstår att man måste uppnå själv.

Du sätter ord på en företeelse som är helt uppenbar men som förnekas på alla håll, och det tackar jag för; jag hade förlorat hoppet om att finna liktänkande i dagens Sverige. Det må låta melodramatiskt, men så långt har det gått. Tack igen.
7 2010-04-05 21:52
David Eberhard
Jag delar inte uppfattningen att skolan blivit bättre på att ge klara regler etc. Tvärtom. Det enda som styr i skolan är de mål som man satt upp. Luddiga mål som kan tolkas olika eftersom de är så övergripande. Man ska inte överskatta effektiviteten i målstyrning. Tvärtom visar de flesta studier på Handelshögskolan att det inte går att styra med målstyrning. Detta gäller för vuxna. För tonåringar och ännu yngre är det närmast ett axiom att de måste få tyfdligare krav och en klar styrning. Det är ett svek mot dem att lämna dem i sticket genom s.k.
problembaserad inlärning och målstyrning.
6 2010-04-05 11:35
Charlotte
Att demografin ser ut som den gör på våra mastersutbildningar är ett faktum. Återstår då att utreda orsakerna bakom detta faktum.

Är det så att drivkrafter att läsa en mastersutbildning saknas bland våra svenska studenter eftersom löneskillnader etc inte motiverar det hela? Hur viktig är avsaknaden av goda förebilder? Kan bristande kunskaper vara orsaken till att man "ger upp"? Visst borde det vara av intresse för Högskoleverk, Utbildningsdepartement och andra intressenter att titta närmare på denna fråga.

Johannas argumentation har jag svårt att ta på allvar, dels för att hennes text är så full av språkliga felaktigheter att den är svår att följa, men främst för att den osar xenofobi lång väg. Om du inte klarar av att umgås med individer som på olika sätt skiljer sig från det du är van med i den skyddade studiemiljön frågar man sig hur det ska gå med dina mentala problem när du kommer ut i den berömda "verkligheten".
5 2010-04-02 12:04
Mats Carlsson
Under senare delen av 90-talet uppmärksammades att de intagna på Tekniska högskolor hade signifikant lägre förkunskaper i matematik än i slutet av 80-talet och att det behövdes stödundervisning första terminen som inte behövdes innan.

Dock när någon väl får sin examen ska man utgå från att denne gör högst rationella val om huruvida om ytterligare utbildning efterfrågas och lönar sig och som i så fall har hög kvalité
4 2010-03-31 22:28
Carl Erik Eriksson
att studenter med riktigt bra betyg redan rekryterats aktivt av industrin. Kvar blir diverse utländska studenter som är här för att förbättra sin cv?
3 2010-03-31 22:08
Johanna Svensson
Jag har varit student i en mastersutbildning! Jag orkade att hålla ut ett år och sedan jag orkade inte rent mentalt att vara regelbundet chockad. Det fanns flera tydliga chockade röda trådar som kan kopplas till problem. 1) Otroligt låg motivering som ledde till att man ägnade grupp arbetet till att lösa enskilda individers samarbets problem. Istället för att ha fokus på uppgiften.(varför ska vi betala skatt till låg eller omotiverade mastersstudenter?). 2) Brist på solidaritet, ömsesidig respekt och ömsesidg hänsyn. 3) Det verkade som en del såg masterutbildningen som en genväg in till det svenska samhället.

Kan upplysa att universitet och högskolor har fått rekord många ansökningar med handlingar som är falska = fusk. 4) Skulle man opponera! Jösses vilken låg kvalite det var på studenternas arbete: det på pekaded ofta att tänka på: reflektera, beskriva, motivera och förklara. Min slutsats är att den svenska undervisningen håller en ganska hög kvalite på alla skolnivåer och önskar en noggrannre granskning av ansökningar hos Migrationsverket -Vilket är det sanna syftet?

Jag helt enkelt hittat en annan master utbildning som är totalt nätbaserad. Nu har alla mina mentala problem upphört samt studiereslutaten blivit mycket bättre.
2 2010-03-31 10:41
Karin Långström Vinge
Viktig tanke. Var finns förebilderna för vår tids unga? När blir det lika creddigt att vara med på Nobelmiddagen som att vara med i Melodifestivalen?
1 2010-03-31 10:39
Annica Carnbring Belfrage
Men våra tonåriga barn mår sämre; fler gör självmordsförsök, fler känner ångest och fler lider av sömnsvårigheter.

Orsaken är, anser en del, en större press och alla valmöjligheter som erbjuds i dag. Att vi i ett differentierat och värderingsmässigt öppet samhälle har för stort ansvar att forma våra liv.

Att vi har en vuxenvärld med orimliga krav, som inte har tid och inte ser...

Och har inte skolan blivit bättre på att ge klarare regler, tydligare ledarskap och en individbaserad undervisning?

Visste du att...

resektion
kirurgiskt borttagande av organdel: främre resektion operation vid ändtarmscancer där ändtarmen tas bort men sfinktrar sparas.