|
Spännande läsning! Jag ser fram emot att läsa mer ur ”Google-koden”.
Den som trodde att Internet bara var en fluga som skulle blåsa förbi hade uppenbarligen fel (Ines Uusman, 1996, dåvarande IT-ansvarig minister). Folk är visst villiga att ägna relativt mycket tid åt att surfa på nätet. Det gäller även i hälsorelaterade frågor. Både som skapare av nya tjänster och som konsument av desamma.
Som Andreas Ekström skriver används nätet flitigt som hälsoinstrument bland den amerikanska befolkningen, men det gäller även andra delar av västvärlden där god tillgång finns till datorer och Internetuppkoppling. I takt med att nätet används allt flitigare som vardagligt arbets- och fritidsverktyg krävs det engagemang från allehanda håll för att undersöka möjligheter och faror kopplade till nätets användning.
Att ett företag med hög kompetens och goda ekonomiska tillgångar ägnar sig åt välgörenhet är väl bra. Självklart bidrar det också med en filantropisk och attraktiv image till företaget ifråga. En filantrokapitalist, för att citera Ekström, är ett målande begrepp. Kanske ett modernare ord för mecenat? Om inte annat så känns det mer laddat eftersom kopplingen mellan kapital och filantropi blir så påtaglig. När kopplingen dessutom går tillbaka till marknadsgiganter och samtida symboler som Google och Bill Gates får det ytterligare en dimension. Ett herravälde med stor makt drar fram över världen, både digitalt och analogt, i syfte att 1) förbättra människans levnadsvillkor (filantro-) och 2) tjäna pengar (-kapitalist).
Det är väl ett lyckokast om det går att kombinera dessa två verksamheter, speciellt eftersom filantropin gynnas av medel för att uppnå sina mål. Medel som måste komma någonstans ifrån. Men det är klart att det är ännu bättre om giganterna inte är ensamma på ”marknaden” eller världsatlaset, utan att fler aktörer med hög kompetens är med och bidrar till att förbättra världen. Det anstår var och en att bidra på sitt sätt, ”charity begins at home”.
|
