U | Medicinsk ordbok

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

"U" gav 119 träffar i termer

ureter, urinledare.

sten i urinledaren, ofta kallat njursten.

ureteral calculus

kidney stone; calculus lodged in ureter, often called nephrolithiasis; frequently causes severe pain.

behållare som via kateter samlar urin.

container that collects or stores urine from catheter.

stora mängder vattenklar urin.

archaic; refers to large quantities of clear colorless urine.

vesica urinaria, organ där urinen från njurarna lagras.

urinary bladder

vesica urinaria, organ that stores urine produced by the kidneys.

proteinutfällningar i urinen vid njursjukdom.

usually abnormal microscopic structures in urinary sediment consisting of red blood cells, white blood cells or renal cells that form via precipitation of mucoprotein or albumen and are generally indicative of renal disease.

inflammation i vävnaderna runt njurarna eller urinvägarna orsakad av urinläckage.

urinary phlegmon

inflammation of tissues surrounding the kidneys or urinary tract, generally caused by leakage of urine after instrumentation of urinary tract.

urininkontinens

oförmåga att kontrollera urin.

urine incontinence

the loss of bladder control, or leaking urine.

undersökning för att påvisa bakterier i urinen.

test to culture urine for presence of bacteria.

den bottensats som efter centrifugering av urinprov färgas och undersöks i mikroskop för att leta efter bl.a. urincylindrar eller bakterier.

sediment that remains after centrifugation of urine sample; this sediment is stained and examined under microscope for presence of abnormalities such as casts, excess white blood cells, red blood cells, bacteria or parasites.

kvävehaltig organisk syra som bildas vid nedbrytning av purinbaserna i DNA och RNA.

nitrogenous organic acid formed during metabolism of purine bases in DNA and RNA.

urea, kvävehaltigt ämne som bildas vid nedbrytning av proteiner.

ledinflammation i samband med urogenital infektion.

reactive arthritis

e.g. Reiter’s syndrome, caused by autoimmunity in conjunction with body response to urogenital infection.

utgående från urin eller urinvägar.

pertaining to urine or urinary tract.

som hör till urinvägar och könsorgan.

genitourinary; pertaining to urinary tract and genitalia.

kontraströntgenundersökning av urinvägarna.

pyelography; contrast radiography of urinary tract.

urinens färgsubstans.

urobilin; substance that gives urine its characteristic color.

sten i urinvägarna.

calculus in urinary tract.

läran om njurarnas, urinvägarnas och de manliga könsorganens sjukdomar.

study of diseases of the kidneys, urinary tract and male reproductive system.

apparat för bestämning av urinens vikt.

instrument to determine specific gravity of urine.